Umeå VK mötte Pasi Sahlberg, finsk skolexpert som arbetat för både Världsbanken och EU. Han talar stolt om den finska skolans framgång och påpekar att den liknar det den svenska skolan en gång var. En jämlik arbetsplats där lärarna hade hög status.
På väg till Harvard
Pasi Sahlberg är lärare i matematik och naturvetenskap. Han har i många år jobbat för den finska motsvarigheten till svenska Skolverket. Under fem år var han utbildningsexpert vid Världsbanken, stationerad i Washington. Han jobbade där med utbildning i utvecklingsländer. Han har jobbat för EU-kommissionen, stationerad i Italien. De senaste fyra åren har Pasi Sahlberg arbetat vid EU:s programkontor i Finland. Åker inom kort som gästprofessor till Harvard university, USA.
Finland har Europas bästa skolresultat. Varför?
– En förklaring är att vi sedan 1970 har en grundskoleideologi där varje kommun har ansvar för att erbjuda en bra skola. Det är en skillnad mot Sverige där ni infört ett friskolesystem. I den frågan har Sverige och Finland gått helt skilda vägar.
Hur ser villkoren ut för lärarna i Finland?
– Finland valde tidigt att flytta lärarutbildningen till universitet. En lärare har minst masterutbildning. I Finland har lärare hög status. Den är på samma nivå som för advokater och ingenjörer. Vi har många sökande till lärarutbildningen.
Visst har Finlands skolor ett fokus på specialundervisning?
– Vi är känsliga för elevernas behov. 32 procent av eleverna i Finland får någon form av specialundervisning. Vi har ett system som gör det möjligt att ingripa tidigt. Vi kan hjälpa elever så snart problemet är upptäckt. I Sverige tar det relativt lång tid innan skolan kan agera.
Hur ser du på den svenska skolan?
– En sak jag tänker på är hur friskolesystemet har utvecklats från sin ursprungsidé. Det blev inte som väntat. Friskolorna har verkligen ökat segregationen, särskilt i svenska storstäder. Svenska skolan var tidigare känd som den mest jämlika. Det är den inte längre.
Vilka är dina tips till den svenska skolan?
– Att utveckla stödundervisning för elever med särskilda behov. I stället för att tvinga föräldrar att ta sina elever från den skolan där deras barn inte får tillräcklig stimulans.
Vad fungerar bra i svenska skolan?
– Det är mycket som är bra, tyvärr sådant som inte alltid syns i de traditionella mätningarna. De svenska eleverna är bra på främmande språk. De har goda sociala, känslomässiga färdigheter samt hög datakunskap.
Du förordar kontinuitet för skolan. Varför?
– En kultur där rektorer vet att en ny regering inte ändrar skolsystem kan fokusera på utbildning. I många länder är skolan i stället beroende av politiska intressen. Här i Sverige gör ni mycket av det, ni experimenterar med utbildning. Jag beundrar Sverige för det när det handlar om industri men när det handlar om barn bör man arbeta med förändringar som är väl prövade.
Du har tidigare, för världsbanken, arbetat med globala utbildningsvillkor. Hur ser de ut, världen runt?
– Jag är kritisk till utbildningssystemen i delar av Asien. Det är inte bra för barn att konkurrera så hårt. Jag förordar den nordiska modellen. Vi ger barn och ungdomar ett liv vid sidan om skolan. Jag beundrar skolsystemet i delar av Canada. De har goda resultat, starkt fokus på helheten och framgång i integrationsarbetet. Skolor handlar numera om mer än undervisning. Inte minst att kunna erbjuda elever trygg miljö.
Du besöker Umeå för att delta i ett seminarium om Övningsskolor. Vad är det?
– Det är något som finns i Finland och som är på väg att återinföras i Sverige. Det är jämförbart med AT-tjänstgöring för läkare. Några skolor och lärare får ett särskilt ansvar för handledning av nyutbildade lärare.
Du är på väg till Harvard University, i USA. Vad ska du göra där?
– Jag åker dit som gästprofessor. Jag ska undervisa och forska.
Text: Kerstin Eriksson (kerstin.eriksson@vk.se)
Artikeln publicerades ursprungligen i Västerbottens-Kuriren den 18 oktober 2013.